Förra inlägget var mest till mig själv, ville skriva av mig lite och då blir det här på bloggen. Och om vissa tar åt sig, i dont care.

Iallafall ska jag sova snart, har inte så mycket planer imorgon förutom att pappa och jag ska åka till Arlanda runt 1 och hämta upp Erica och Denniz som vart i Turkiet. Hade inget annat för mig så tänkte att jag lika gärna kan göra han sällskap så han inte behöver åka själv. Annars så ska jag inte göra nått imorgon!
Har tagit massa bilder med min systemkamera, får ha en bildbomb snart och lägga upp massa bilder. Känner att det blivit lite bortglömt. Jaja, sov gott så kanske vi hörs imorgon!!

Min bebis<3 #brorsan

Det finns en känsla som jag inte känt på flera år, tills nu. Trodde aldrig jag skulle få känna denna känsla igen, och kan säga att det inte är en bra känsla. Vill att den ska försvinna bara. Fattar inte riktigt att jag kände den här känslan varje dag i över ett års tid, och nu är den tillbaka. Det är nu jag förstår varför det inte höll. Men det här då? Vill att den ska sluta, vill att du ska sluta. Finns inget att dölja. Ibland tror man saker om människor som helt plötsligt visar motsatsen.. Gaasshh.

Och vänner? Hur vet man vilka som är riktiga vänner och inte? Jag tror inte det finns riktigt vänner helt enkelt, man tror sig att dom bryr sig när man har det jobbigt. Men sen hör dom inte av sig på flera månader, och då känner man att man ger upp hoppet. Sen tvingas man träffa dom och helt plöstligt vill dom umgås med en och säger massa saker som igentligen bara är strunt. Nejtack.